Han är hemma!

Äntligen!
Idag kom min gubbe hem från Finland där han varit i hela 6 dagar. Trots sällskap av en gosig Kajsa har jag längtat efter honom, första natten nästan till fördärv, sedan har det gått bättre och bättre tills igår när han ringde från båten på väg hem. Oj vad jag längtade då! Töntigt, jamenvisst men sådan här kärleken 😉 Heheheee
Fast jag har även haft det otroligt skönt och lugnt. Inget bråk om val av tv-program, Kajsa lade nämligen helt och hållet över det på mig. Allt har varit rent och städat, inga högar med post på soffbordet och inga brödsmulor på köksbänken. När jag kom hem såg hemmet ut precis så som jag lämnade det. Riktigt skönt var det. Men faktum kvarstår, ovanstående är sant, jag har ändå saknat! Och idag när han kom hem med en blå rälig t-shirt med texten ”Suomi” var det sååå skönt att ha honom hemma igen.

I dag är det btw Siggespremiär. Jag är inte där. Tacka fan för det. Kommer vara så mycket folk att man får be de som står närmast att andas i otackt med en själv för att det ska vara möjligt att fylla lungorna med luft. Ja herrejisses, det fanns en tid då man tycke om sånt, den tiden gick över 😉 Fast Carro som är den lite mer öppna och accepterande (hrrmm) av oss trotsar det hela och borde vid det här laget var anländ och inkommen i ladan i skogen. Fast det är klart, hon är ju ganska lång så andningsproblemet borde underlättas för henne med tanke på det. You go girl!

I morgon är det hundutställning här i byn. Oj vad trevligt det ska bli! Jag planerar att hasa mig dit (vi bor ganska nära) redan när det börjar vid 9 för att hämta ett program. Känns lite B att stå där och glo på hundar alldeles själv. Lite stalker varning kanske. Men tyvärr känner jag ingen som vill stå och frysa en hel dag bredvid mig för att se hundar spring runt i en ring. Konstigt…
Bäst man knyter sig nu då så man orkar gå upp och checka in de små liven i morgon.