Vi får skämmas.

Jag städar ibland. När det är dammigt på tv:n och grusigt på golvet kan jag få mig ett ryck. En gång om året ungefär känner jag mig extra duktig och dammsuger insidan av bilen också. Något som jag däremot aldrig städar är kylskåpet. Det sker bara inte. På sin höjd att jag torkar av glashyllorna någon gång men jag avancerar aldrig så pass att jag flyttar på saker för att komma åt extra smutsiga ställen. No way. Livet är alldeles för kort för att man ska städa kylskåp. Sopa under mattan är min melodi!
Vårt kylskåp pajjade i förra vecken. Pep hel tiden och lyckades inte hålla kylan. Mycket irriterande. Idag kom kylskåps-fixaren på besök och Nicklas stod här hemma beredd att ta emot honom. Med tanke på kyskåpets smutsiga skick är jag tacksam att det inte var jag. Nicko fick i alla fall ta en hel del välförtjänad skit från kysklåpsgubben. Inte så mycket om smutset, det behövdes liksom inte sägas högt, det handlade mer om vår placering av varor i skåpet. Jag sätter det mesta därinne, konserver, bröd, öl osv. Det var tydligen inte okej. Det förbannade kyskåplet klara nämligen inte av att lastas för tungt, absolut inte i dörren. Vilket också var orsaken till pipandet. Dörren hade gått sönder av tyngden från mina konserver och kunde därför inte stängas ordentligt med följden att skåpet inte lyckades hålla kylan.
Skitkylskåp säger jag och lastar konserver som aldrig förr!
Postitivt med hela den här historien är att Nicklas faktiskt skämdes över hur smutsigt skåpet var och ställde sig för att diska allt.
Idiot säger jag, livet är för kort för att städa kylskåp! 

 Duger det nu Herr Kylskåps-fixare?