Man kan ju undra…

Jag kan inte låta bli att fundera på vad den här bruden har fått för att glorifiera Högskolan i Halmstads lärarprogram. Pengar? Frikort på kåren?
 

”Hur är utbildningen?
– Den ger kunskap, erfarenhet och konkreta verktyg som jag kan använda i min undervisning. Det bästa är att det är mycket koppling till det praktiska.”

”Min senaste VFU varade i sex veckor”

Min kommentar: Det där med konkreta verktyg brukar jag önska men får alltid till svar att sådant inte hör hemma på högskolan, sånt får vi lära oss på VFU:erna. Den längsta VFU jag har haft varade i 4 veckor. Annars har det mest varit strödagar, ofta 10 dagar utspridda under en hel termin.

 

”Hur är undervisningen på Högskolan?
– Den är varierad – föreläsningar varvas med gruppdiskussioner och praktiska inslag då vi får tillämpa kunskaperna.”

”Vi får gott om praktiska tips på hur man med enkla metoder kan göra undervisningen rolig, och vi har kunniga lärare som inspirerar.”

”…det blir en nära relation med lärarna. De vet vem jag är och jag kan alltid vända mig till dem om jag undrar något eller har något jag vill diskutera.”
 

Min kommentar: Har skrivit på vartenda kursutvärdering att jag skulle vilja slippa läsa en massa forskares teorier om saker och ting och istället få lära mig att undervisa. Jag vill få med mig praktiska verktyg och inte forskarnas flumm. Får varje gång, som sagt, till svar att praktiska undervisningmetoder och verktyg får vi skaffa oss på praktikerna, det kan man inte få på högskolan. Angående diskussioner med lärare så fungerar ju det okej, om man mejlar, inte ringer och stör, bara mejlar. Har man tur får man svar inom de närmsta dagarna, och då, förhoppningsvis, har det inte blivit en massa misstolkningar av det skrivna ordet. För i så fall får man börja om med ett nytt mejl…

Finns det en annan hemlig lärarutbildning på högskolan som jag har missat?
Eller så har hon bara haft en jäkla tur, och jag en jäkla otur 😉

Publicerat av

josse

Är en helt vanlig student som lever ett helt vanligt liv men har behov av att blogga av mig då nära och kära inte längre orkar lyssna på mitt tjat.

En kommentar till “Man kan ju undra…”

Kommentarer inaktiverade.