Nu är morsorna igång igen…

Såg den här artikeln på Expressen idag.
För ett tag sedan var det ett herrans liv på Familjeliv.se’s forum. Det hela gällde att några bilder som medlemmarna hade lagt ut där användes på Flashbackforum. För dem som inte vet är Flashbackforum ett forum där i princip allt är tillåtet att diskutera. Ett forum fyllt av hormonstinna pubertetspojkar vars största glädje i livet tydligen är att att leta upp foton på Familjeliv för att sedan publicera dessa på Flashback.
Nu kan man lätt tro att jag menar att fördöma dessa hormonstinna pubertetspojkar, men icke! I detta fall måste jag försvara dem, en aning åtminstone. Om man lägger ut bilder på ett forum, på sin communitysida, på sin blogg måste man vara medveten om att vem som helst kan knycka dessa bilder och använda dem i mer eller eller mindre bra syften. Så fungerar det. The unspoken laws of the internet…

Det är irriterande att de som hänger på Familjeliv inte verkar förstå detta. Familjeliv erbjuder, för en liten kostnad, att man gör sina bilder enbart tillgängliga för medlemmar + att en stämpel placeras ut på fotot. Är man för snål för att betala för denna tjänst – synd om dig! Att stämpla sina bilder är annars en bra grej att göra, det hindrar inte alla från att använda dem, men det skapar lite extraarbete för den som ska sno bilderna i och med att stämpeln enbart kan tas bort med redigeringsprogram.

Men, naturligtvis, tycker jag inte att det är okej av flashbackpojkarna att skriva sån skit om bilderna. Det känns omoget och off. Men samtidigt tycker jag, som sagt, att de medlemmar som på familjeliv öppet lägger upp bilder på sina nakna badande barn, sina egna bröst eller andra halvnakna bilder får skylla sig själva. Gör istället en låst hemsida som era släktingar kan logga in på. Där krävs lösenord för att ens komma in på sidan vilket gör det betydligt mer omständigt för hormornstinna pojkar och pedofiler att komma åt det som publicerats.

Dagens läxa:
Lägg aldrig ut foton, på någon sida, som du inte vill ska hamna i orätta händer!

Publicerat av

josse

Är en helt vanlig student som lever ett helt vanligt liv men har behov av att blogga av mig då nära och kära inte längre orkar lyssna på mitt tjat.