Rusta

Det är lustigt. Vartenda gång jag är på Rusta är det någon framför mig i kön som ska byta sin vara eller gnäller på att den har fått betala för mycket för en vara. Mycket irriterande.
Idag tog jag dock en rejäl grand slam och lyckades få båda av ovanstående krångelmajor framför mig. Den ena ville lämna tillbaka en jacka vars dragkedja krånglade och sa dessutom att ”det finns hår på den som inte går bort, den måste ju vara använd. Ser ut som det på vissa ställen.”
Den andra hade köpt tvåtändare som enl. kunden skulle kosta 10:-st men hon hade fått betala 20:-st.
Båda kunderna kastade sig naturligtvis över den stackars kassörskan samtidigt.
Jag led så otroligt med kassörskan! Inte nog med att hon snabbt skulle backa två kvitton samtidigt. Hon skulle dessutom glatt byta in en jacka som mycket troligen är använd av kunden som ville byta den. Man kan naturligtvis inte byta en vara man använt men hur lätt är det för en stackars ung kassörska att ta den diskussionen med en kund med brinnande ögon? Vad det gäller tändarna så handlade det om 20:-. Tjugo ynkliga kronor som kunden skulle ha tillbaka! För tjugo kronor kan man alltså som kund vara sur mot personalen och dessutom knycka värdefull tid från de kunder som stod i kön, för tjugo kronor!

Det där med att vilja vägra byta in använda varor är ju ett problem som även jag har stött på. Ibland är det uppenbart att kunden har använt varan, men ändå vill byta. Vad gör man!? Är det så att den använda varan har ett fabrikationsfel är det ju inga bekymmer men om så inte är fallet är det värre. Lugnast är ändå alltid att låta kunden få som den vill. En nöjd kund ger fler nöjda kunder. Man får bara hoppas att man slipper kunder som sätter sånt i system…

Vi hälsade på tvillingbebisarna igår. De var små! Man kunde se drag av pappan i ansiktet på lillkillen minsann. Rätt lustigt att man kan se sådant när de är så små.
Fia hade party big time med deras äldsta dotter. De två sprang runt, runt, runt. Men både jag och Nicklas upplevde Fias skall som det där tillrättavisande skallet. Det var inte jag-vill-busa-skallet utan det kändes mer som om Fia ville styra upp och lugna ner flickan. Hon har inte använt det skallet när vi har varit där tidigare. Kanske börjar min lilla Fis att bli vuxen nu 😉
Hon har för övrigt fått en sele för 500:- av mig idag. Nicklas höll på att gå i taket. Meningen vara att jag skulle köpa en billig sele att först testa med eftersom Fia aldrig haft sele innan. Men jag är ju så lättövertalad så när hon i affären började prata om hur halsband kan sabba hundens rygg om den drar mycket blev jag jättefjollig. Dessutom var den här selen var faktiskt väldigt snygg, röd och mjuk! Bara det bästa till Fisen! 😉