Oj oj oj

Jag kommer på mig själv att om och om igen sucka djupt och uttala ”oj oj oj”, likt en gammal gumma som är trött i ryggen efter att ha krypit runt på alla fyra och skurat golv. Men jag har inte skurat golv, definitivt inte krypandes på alla fyra (fastän Carro säger att man ska göra det ibland, ska tydligen bli asrent då). Jag tror att det istället har att göra med att jag är förkyld, och därmed vansinnigt ynklig, eller kanske att jag har varit på övervåningen hela jäkla dagen och burit och plockat och dragit och slitit, eller så är det kanske en kombination av de båda. I vilket fall som helst så hoppas jag att det här lilla ”tickset” förvinner i takt med förkylningen, eller i takt med att övervånigen blir klar.

Det slog mig nu ikväll att jag borde ta mer kort på hur vår renovering fortlöper. Nicklas har dokumenterat nedervåningens renoveringsarbete, men det är dåligt med bilder på övervåningen. Nu när det äntligen börjar hända lite, som syns menar jag, kunde det ju vara kul att dokumentera framstegen. Måste komma ihåg att smita upp i morgon innan snickaren har hunnit greja allt för mycket. 

Vi fick ihop 4 sopsäckar med grejer att slänga. Ändå så känns det som att vi inte har tagit bort någonting ur den där högen med kartonger. Får kila ut lite då och då till uthuset där skiten nu står för att påminna mig själv om att vi faktiskt har slängt saker 😉

Dagens diskussionen har handlat om huruvida vi ska ha ett dass till där uppe eller inte. Vi är båda överrens (hör och häpna) att det har varit bra med ett till dass med lite förvaringsmöjligheter men samtidigt så är det en stor kostnad med toalett och en massa jobb. Dessutom har vi snedtak så det gäller att planera hur dasset ska se ut för det vore en omöjlighet att sätta upp väggen allt för nära snedtaket, man måste ju kunna stå upprätt någonstans därinne. Vi måste komma fram till en lösning snart för snickarna vill ju sätta upp de där ev. väggarna. Känn ingen press liksom 😉

Nu kommer visst husse och Fisen hem, det blir till att slänga in sistnämnda i duschen för nu har hon varit med i två dagar där uppe bland spån och damm, när man klappar henne får man en fet beläggning på handen, gipsdamm…

Publicerat av

josse

Är en helt vanlig student som lever ett helt vanligt liv men har behov av att blogga av mig då nära och kära inte längre orkar lyssna på mitt tjat.