Börjar se slutet

Nu känns det som om man börjar se slutet på den här 5 år långa historien. I 5 år har jag läst, läst och läst. Kommer aldrig mer att öppna en bok sen. Lite synd eftersom jag har Alex Schulmans bok väntade här hemma 😉
Jag har bokar in 3 tider för intervjuer till mitt examensarbete, men jag behöver 2 till. Inte helt enkelt. Nu när man sitter med facit i hand hade jag nog valt att lägga upp arbete med den här uppsatsen på ett annat sätt. Istället för att lyda handledarnas råd att vänta in i det sista med intervjuerna hade jag nog kastat mig in i det arbetet lite tidigare.  Nu kommer allt på en gång istället, i slutet… No stress… Jag börjar känna att jag, tidsmässigt, bör lyckas ro detta i land. Jag kommer hinna skriva klart allt till sista träffen med handledarna. Men, det finns alltid ett men, hur god kvalité är det i mitt arbete. Finns det en röd tråd? Hänger syftet ihop med resten av uppsatsen osv. Sånt där är förbaskat svårt att bedöma själv. Jag har idag grämt mig lite över hur pass gammal den litteraturen jag har är. Sånt är ju aldrig poppis och jag lär få försvara det längre fram…

I morgon har jag min första intervju till examensarbete och sedan rullar det på. Jag är laddad till tusen för att transkribera, transkribera, transkribera. Det blev lite kalabalik här hemma igår när jag insåg att det inte alls skulle bli så lätt att få tag på en billig diktafon till intervjuerna. Hade fått lägga ut 500:- på en sådan! Bara för att använda den till det här! Panik panik! Men Nicklas löste det hela. Tack och lov för honom! Tydligen är min MP3 inspelningsbar så igår grejade han lite med den och visade mig. Puss puss PUSS! Vi hittade en intressant inspelning på 4 timmar från senaste Thailandsresan… Tydligen var det någon (moi) som hade råkat sätta på inspelningsfunktionen nere på standen och sedan låtit den gå. Kul! Vi var på stranden först, man kunde höra vågorna! Vi pratade om hemresan för tydligen var det dagen innan. Sen gick vi till hotellrummet och duschade och gjorde oss i ordning för kvällen. Vi pratatde om att vi saknade Fia-fisråtta och om att vi skulle åka till solariet när vi kom hem så att brännan skulle hålla sig. Sen kom mamma och sa att de andra satt i baren och tog sin gratisdrink och att vi skulle komma ner dit när vi var klara. Jag antar att vi var sist som vanligt… 😉 Gissa om jag längtade tillbaka när jag lyssnade igår!? Det var nästan plågsamt