Nu börjar nedräkningen till avfärd mot Formex. Idag stänger jag därför butiken om 10 minuter, rusar hem för att packa det sista och sedan blir det bil i några timmar innan vi anländer i stora staden. Så spännande, det är lika spännande med Formex varje gång, fastän det är samma företag och nästan samma produkter år ut och år in 😉 Det är dock inte lika stännande med bilfärden. Usch vad tråkigt det är att åka bil så länge, blä!
Det där med packning är ju en historia för sig… Jag är makalös på att inte kunna sålla! Den här gången kommer jag ha med mig 3 par skor. 3 par skor för två dagar!? Jag förstår det inte själv faktiskt. Förra året glömde jag parfym hemma, hua va jobbigt. Jagade parfym i hela Älvsjö. Hittade tillslut en gammal dammig DATE med glitter i en liten spelbutik. Det var äkta lycka där en stund. Hellre dofta fjortis än svett 😉
Jag har glömt någonting. Har haft känslan i tre dagar dagen inräknad. Vad kan det vara!? Det är ju något viktigt eftersom känslan inte släpper. Tror att det har med Presenteriet att göra. Men vad, vad, VAD? Aj aj, inte bra alls. Â
Nicklas är ju en kul typ. I morse när jag stressade runt som en galning för att hinna tvätta och plocka fram grejer till helgen ringer han från sitt jobb och vill bara berätta att han ”har tänkt ganska mycket på det här med mässan vi ska på och att det ska bli roligt”. Mhm, jaha, och? Jag står där med händerna fulla av tvätt som måste torka på ett par timmar, har tandkräm i håret och ska öppna butiken om 5 minuter. Och då, just då, känner Nicklas för att lätta sitt hjärta om kommande evenemang. Min sambo i ett nötskal 
