Bara så att ni vet: Det är mysigt med hund.
Idag när jag satt i soffan och läste en otroligt seg och tråkig bok om hur man kan få in estetik och kultur i sin undervisning ville lilla Fisen komma upp i soffan. Det var ju inget ovanligt med det. Hon vill alltid ligga nere vid fötterna och snarka när jag läser. Men idag dög det inte med att ligga vid fötterna. Nej, hon skulle upp i knät. Det kvittade liksom att jag satt och höll en bok, på något fantastiskt sätt lyckades hon åla sig in under boken och vips så låg hon utsräckt i min famn. Mysfaktorn var mycket hög!
Nicklas är annars den stora idolen vars famn hon mer än gärna kryper upp i men idag dög alltså jag! Den tråkiga boken fick va för en stunds mys istället. Det är äkta lycka att ha en liten Fis som vill ligga i ens famn.
