Författare: josse

Bilder på snyggingen jag passar:

         
Sötnos!           Profil ;-)       Nana med (på!) nallen

När vi gick i morse fick det lilla livet för sig att bada… igen… Hon såg en liten bäck och vips var hon i och plaskade. Jag lät henne plaska en stund idag, var så långt hemifrån så hon hann torka på vägen tillbaka. Vi träffade en killkompis till Kajsa också, han var lite smyg för henne. Hon blev hur glad som helst över att få träffa en jämlike. Grabben var en blandning mellan golden och flat, såg ut som en långhårig Kajsa 😉
Nu ligger hon här och glor på mig när jag skriver. Tror minsann hon vill ut igen. Men jag får nog lov att smälta middagen lite innan vi kör nästa pass.
Igår hade jag och brudarna grillkväll här hemma. Trevligt som tusan med bra sällskap och god mat! Får berätta mer om det senare, kisseblåsan vill tömmas, på både mig och Kajsa faktiskt när jag tänker efter. Nä fy va äcklig jag va nu!

Nu är det snart dags att sussa för i morgon väntar jobb.
Är just nu hundvakt åt Nickos föräldrars söta labbe Kajsa i några dagar.

Hon är ett trevligt sällskap. I kväll satte hon sovstilen som gäller för i natt. Kan bli jobbigt…

Måste även lägga in en bild på den oerhört äckliga huggorm som Plutten lekte med utanför altandörren häromdagen. Den var pissförbannad. Jag fick ringa min käre far som lyckades flytta ut ormen i skogen igen. Jag hoppas nästan att det var den ormen jag såg överkörd på vägen idag. Äckliga djur!

Nu ska jag och Kajsa sova. God natt!

I morse kom Nicklas och undrade om jag hade sett hans skärp.
– Nääää sa jag och vi började leta.
Vi kollade tvättkorgen, klädlådorna, köket, sängen, klädhängaren, sofforna, vi letade överallt!
Ingenstans fanns hans skräp. Jag plockade fram ett av hans gamla och då, precis då när han skulle ta på sig det hittade han det nya skärpet…. i byxorna han hade på sig!
Min glömska sambo hade alltså tagit på sig skärpet och sedan glömt bort det. Hur kan man springa omkring och leta efter något man har på sig? Jisses

Idag ringde min stora lillasyster och undrade om vi ville åka med min lilla lillasyster på cirkus. Cirkus Olympia var tydligen på besök i vår lilla by. Detta kunde vi ju inte tacka nej till så det blev att snabbduscha och sedan fara till fotbollsplanen där cirkusen stod uppställd.
Det var så många år sedan jag var på cirkus att jag knappt kommer ihåg hur det gick till. Men nog minns jag att sockervadden i pausen var det man väntade på, verkar som om detta gällde även för Sofie. I pausen var det nämligen kön till sockervadden som gällde efter att vi hälsat på hästar och kameler.
Mest impad var jag nog av lindansarkillen och de små duktiga getterna. Sofie var mer demokratisk och tyckte att alla artister, människor som djur, var lika duktiga. Nicklas tyckte nog mest att det var skönt att allt var slut 😉 Fast jag såg minsann att han drog på smilbanden ibland, jag såg!