Vad är detta för beteende!?
Här har jag varit så vänlig och tagit hand om en cykel som stått i diket utanför vårt hus i ung. en vecka. När jag nu ringer och vill anmäla att jag hittat cykeln suckar polisen bara i telefonen! Jag vet inte vart jag kom, till vilken polis i vilket förbannade län men trevlig var han då rakt inte! Jag frågade vänligt om han ville veta färgen och sånt på cykeln och då suckade den saten djupt och började gnälla på mig om att han minsann inte kan sitta hela dagen och leta efter cyklar i sitt register. Dumma lilla Josse trodde liksom att det var vad hans förbannade jobb gick ut på, att hjälpa folk få tillbaka sina stulna grejer. Men jag hade väl fel…
Efter en lång tystnad förutom de suckar polisen ständigt slängde ur sig sa han att jag skulle bli kopplad till polisen i Gislaved. Efter en miljon signaler svara polisen i Jönköping! De kopplar mig då till Gislaved, där för övrigt en alldeles underbar kvinnlig polis svarade. Hon ville ha reda på en massa om cykeln och jag berättade vad jag vet. Det finns hopp för Sverige om alla poliser vore som hon! Förhoppningsvis hittar hon en stackars ägare som förtvivlat saknar sin cykel.
Jag tycker faktiskt att poliser i allra högsta grad har ett serviceyrke och bör behandla sina ”klienter” väl. Inte fan känner man någon glädje att hjälpa samhället när man hittar stulna saker om man får ett sådant bemötande av auktoriteten polisen. Fy skäms på dig herr polis, gå en kurs i hur man bemöter människor eller byt jobb!
Upprörande!
