Kategori: Vanliga vardagen

Jag har köpt en gungstol!
Nicklas hade lämnat ett meddelande på min mobil idag när jag var i skolan. Jag blev alldeles salig när jag lyssnade av det! Var det sant!? Ha påstod sig ha sett en gungstol i ett skylfönster i Gvd. Han trodde den skulle passa mig.
Länge har jag letat efter en snygg, lagom sliten omålad gungstol. Omöjligt att få tag på! Antingen är de målade eller så faller de isär.
Jag vågade inte ha för höga förväntningar. Nicklas har koll, men inte så bra koll 😉 Men det hade han idag! Den var perfekt. Lagom sliten, stabil och rubust och inte överdrivet stor. Jag slog till direkt. Hemkörning erbjöd de dessutom. Vilken service!
Nu står min fina gungstol här. Egentligen finns det verkligen inte plats. Med stor betoning på verkligen inte. Men ni vet, finns det hjärterum så finns det sjärterum

     

Om det ligger en död mus i det där juicepaketet borde jag väl har varit död vid det här laget va? Eller åtminstone börjat kräkas?

Vi satt här i soffan i godan ro. Jag oroade mig över juicen och läste bok, Fia sov. Plötsligt började det hagla. Mycket! Regn och hagel vräkte ner. Det blåste. Oj oj oj vad det blåste! De klena granarna bakom grannens lutade oroväckande. Sen kom åskan. Det blixtrade och mullrade. Pang sa det både på framsidan och baksidan av huset. Fia flög upp och började skälla. Jag for ut på vernadan. Ingen rolig syn. Mina fina koziolplattor låg utspridda över hela verandan. Gröna väskan med blommor hade vält, mina lyktor hade vält, glaset i den stora lyktan hade krossats. Jag började plocka in grejerna men det var inte det lättaste för det haglade och blåste så otroligt mycket. Tittade ut genom altandörren och såg att det låg en tegelpanna på marken. Shit! Bara inte vinden får tag i fler. De stuprör som Nicklas ställt mot väggen välte och rullade ut på gräsmattan.
Ringde Carro (igen), hos henne hade vädret varit detsamma. Regn, hagel, blåst och åska. Här avtog det medan vi pratade. Allt som allt kanske det hela varade i 10-15 minuter. Några minuter senare sken solen vilket den gör fortfarande.
Vad var det?
Har aldrig varit med om så snabbt väderomslag. Inte i Sverige i alla fall. Nicklas fick komma hem och äta för hela Gvd var utan ström tydligen. Internet låg nere här hemma ett tag. Läste på Radio Jkpg att hela Jönköpings län har haft problem med strömavbrott pga av starka vindar, tydligen var det värst här i Gvd kommun.

Nu jäklar måste plåtslagaren kommer hit och fixa det sista på taket. Kan ju inte riskera att de där satans pannorna som vi kämpar upp ska fall ner igen 😉

Satt och snackade med Carro i telefon och tänkte ta mig ett glas juice. Man blir ju så torr i halsen av allt kacklande. Öppnade mitt juicepaket, ICAs 2l apelsinjuice, som jag köpte i fredags. Luktade lite skumt men jag tänkte inte mer på det, snackade ju som sagt i telefon. Tog två klunkar och höll på att dö. Blääää vad det smakade! Smakade spya och sved i hela munnen. Stack konstigt på tungan. Vad var det!? Inte apelsinjuice i alla fall. Kollade datumet. Går ut den 14/6 2009. Lukatade igen, luktade nästa lite ruttet ägg. Fy satan så snuskigt äckligt! Började bli lite orolig att jag kommer dö en ond död i matförgiftning men har nu övertygats av både Carro och mormor (yes, jag ringde henne direkt efter samtalet med Carro) och de påstår att jag kommer överleva. Mormor ville att jag skulle hälla juicen genom en sil för att se om det ligger något i paketet. Aldrig i livet! Vill inte veta om det ligger något där i! Var ju inte så länge sedan någon hittade en död mus i ett juicepaket… Kanske skulle morfar komma förbi här senare och hämta paketet så kan mormor undersöka.

Nä, det är det jag alltid har sagt, man ska inte hålla på att dricka sådana där nyttiga fruktjuicer, läsk är det som gäller hädanefter. Hederligt framställd Coca Cola, det kan man lita på 😉

PS. Om jag dör nu får ni inte servera apelsinjuice från ICA på begravningen! Enbart Coca Cola och julmust från Apotekarnes. DS.

Pappa ringde nyss.
”Vad vill du ha i födesledagspresent?” undrade han.
En blomma till köksbordet vore ju inte fel, då delar av den jag har är väldigt mycket död. Omplantering låter jobbigt, släng, köp ny är min melodi.
På min lista stod även stora färgglada halsband. Halsband är bra. Jag har alltid halsband på mig. Gärna långa och stora. Rejäla grejer som syns. Jag gillar också att ha på Fia-fis fina halsband. Gärna med bling bling eller tjejigt rosa. Sådan matte sådan hund.
Sen var det presentkort på ditten och datten, bra att få, trist att ge bort.
”Jaha”, sa pappa, ”då ska jag åka iväg i morgon och se om jag kan hitta en blomma och ett halsband till dig”.
Bara sådär sa han det. Vad hände med hålla-hemligt, överraskning, surprise?

Jag är en sådan där människa som kolla upp allt. Snokar, kan man kalla det. Om det parkera en bil i närheten av mitt hus kan ni ge er fasen på att jag kollar reg.nr mot ägarregistret, kollar namnet i Google och diverse sökmotorer. Det hela brukar sluta med att jag vet skrämmande mycket om personen som har råkat parkera sin bil utanför mitt hus. Inte för att stoltsera, men jag är bra på att snoka, jävligt bra. Det hela är så enkelt idag, 1% jobb ger 100% information. 
Idag parkerade en grön vanlig bil härutanför, en kille stiger ur och fotar åkern ovanför vårt hus. Han kör fram sin bil en bit och fotar sedan lite till. Hmm. Jag kollade upp, of course.
Jag vet nu vem han är, vilken bil han kör privat, var han jobbar och vad som har varit hans senaste uppgift på arbetsbordet. Och jag gillar inte vad jag ser. Om syftet med hans fotografering har med hans jobb att göra så gör det mig aningen pissed.
Nå, ska jag nu ringa den här killens arbetsgivare och kolla om syftet har med hans jobb att göra eller ska jag bara släppa allt, intala mig att det är fel kille jag har snokat upp och därmed inget att bli pissed off över?
Hmmm, jag får nog fundera en stund.

Ringde en snubbe från ett sånt där undersökningsföretag. Jag är dödligt förtjust i att svara på sånt. Får känslan av att göra något betydande, hjälper männskligheten med mina svar 😉 Är naturligtvis medlem i en massa sådana där undersökningsföretag på nätet men det är något speciellt när de ringer, man blir extra utvald.
Dock blev jag mycket besviken idag. Undersökningen handlade om bostadsrätter. Hmmm. Jag som knappt vet vad det är! Har aldrig ägnat en tanke åt denna sortens boende. Jag har nog aldrig sagt ”jag vet inte” så många gånger på så kort tid som under det samtalet. Jag kunde vid vissa tillfällen ana att snubben jag talade med t.o.m. fnissade en aning! Men jag klandrar honom inte, jag måste utan tvekan vara den människan i världen som kan minst om bostadsrätter. Men jag tror minsann att jag lyckades sätta dit’na på slutet av samtalet. ”Hur bor du?” frågade han. ”Villaaaaaa” svarade jag och försökte låta lite sådär lidingö-snorkig. ”Är du och dina föräldrar födda i Sverige?” frågade han. ”Inte pappa”, svarade jag och hade en tyst paus för att han skulle få grunna lite på det. Sug på den du!
Det fanns ju liksom ingen anledning för mig att avslöja att jag bor i ett halvfärdigt pygméhus och att min pappa inte kommer från något exotisk land utan från lilla Danmark. Det fanns ingen anledning, han frågade ju inte!

Hände något mycket lustigt (pinsamt) när tjejerna var här i fredagskväll. Jag skickade iväg Nicklas för att hämta smörgåstårtan. Efter en stund ringer han, ”Duuu vilket ställe hade du beställt den där tårtan från egentligen?”. Åhh nej.
Vi har två mataffärer här i lilla samhället som gör smörgåstårtor. Jag brukar vanligtvis beställa från nr1 men valde den här gången att testa nr2:s. Jag trodde naturligtvis att Nicklas förståd detta när vi i torsdags hade en konversation om det annorlunda valet. Jag sa saker, han svarade, han kom med motfrågor. Men tydleign är inte det en garanti för att han verkligen förstår. Man måste ha det i åtanke annars går det som det går. I det här fallet gick det käpprätt åt -. Nicklas hade stövlat in på nr1, blivit mycket upprörd när det framkom att de inte hade någon smörgåstårta till mig, kommit på mitt i alltihopa att jag nog nämnt något om nr2 vid något tillfälle och då lämnat 1:an i ”låtsas irritation” för att inte förlora ansiktet. Sen ringde han till mig.
Behöver jag nämna att vi aldrig mer kommer att våga gå in på 1:an igen!

Nu är även kalas nr 3 avklarat. I lördags kom mamma-familjen hit. Jag hade lagat mat (hör och häpna), som var ätbar till råga på allt! Får nog bli en repris, dvs samma maträtt, på söndag när pappa-familjen kommer hit. jag har ju vanan inne nu liksom 😉
Fick så fina grejer av mamma-familjen! Kvällens bästa var att öppna kortet från mamma och Thomas där följande text stod, ”Du får en ettårsprenumeration på tidningen Tara”. Hmm, eftersom det var jag som hjälpte mamma att fixa den där prenumerationen kanske man inte ska ha som krav att hon vet om vilken tidning det är som hon har gett bort. Tidningen Tove är i alla fall den som jag får hem i brevlådan och jag är mycket nöjd med det 😉

   Av mamma och Thomas fick jag då alltså en prenumeration på Tove. Har haft den tidningen på halvårs prenumeration som gick ut nu så det passade ju bra att önska sig den i födelsedagspresent. Fick också den snyggaste av alla snygga knäckebrödsförvaringar ”Knäckeboxen” från Cult Design!

  Fixade och trixade lite i köket och nu äntligen tycker jag mig ha hittat en bra placering på mina nya grejer. Brödboxen och knäckeboxen fick sig en egen hörna. Synd bara på det där uttaget bakom, stör mig lite. Men hade ju kaffebryggaren där innan.

  Av brorsan och hans tjej fick jag en snyggve-skål från Boda Nova. Fast jag var ganska väl medveten om att jag skulle få den eftersom han har ringt 500 ggr för att dubbelkolla färg, mönster osv. 😆 Han är så väluppfostrad lilla brorsan.

  Av mormor och morfar fick jag en present redan den dagen jag fyllde eftersom hon passade Fia då. Jag fick en Halloween utsmyckning i en häftig vas och ekonomiskt bidrag 😉 Sistnämnda fick jag även av min morbror, hans fru och kusin Saga.

Tack så mycket allihopa för de fina presenterna och den trevliga kvällen!