Kategori: Vanliga vardagen

Idag var det jobb som gällde för min del. Skönt att få komma iväg och göra något, inte bara sitta hemma och läsa och skriva. Hade dock inte många kunder. Alla trodde att det skulle vara stängt, syns ju inte riktigt från vägen om vi har öppet eller inte. Jag tog mig an mitt skötebarn, gjutjärnsgodset. Är lite yrkesskadad och måste därför bära in en massa stekpannor från lagret för att dessa ska stå i jämnt antal i varje hög i butiken. Helt knäppt. Har mycket svårt för att åka därifrån om inte grytorna t.ex. står i lika höga staplar. Idag fattades det 1,5 l grytor för att kunna göra jämna högar, jobbigt 😉
Efter jobbet åkte jag direkt till mamma där vi fick käka härlig stek och påsktårta. Mums!
Men jag började gäspa redan vid 7, var så trött! Vaknade tidigt i morse och kunde inte somna om. Så nu tror jag minsann att det är sängdax.

   
Nicklas kollade på hockey

Jag och mamma

Fia var lika trött som sin matte

När jag var liten berättade mamma alltid på långfredagen om hur tråkig denna dag var för henne när hon var i min ålder. Då fick man minsann inte göra någonting roligt utan bara sitta, och glo, typ. Jag minns att vi, brorsan och jag, tyckte att detta lät hemskt, men att vi ändå blev lite tagna och skräpte till oss extra på den där långa fredagen. Varför fattade vi nog aldrig. Men nuförtiden verkar långfredagen inte alls vara lika lååång och tråkig. Jag, till exempel, ska spendera min fredag med att jobba i affären. Japp, vi har öppet! Så är nu sugna på att shoppa stekpannor under långfredagen vet ni ju var ni ska gå 😉
Inte vet jag om morsan har haft samma snacka om långfredagen med Fia som med mig men hon verkar i alla fall hajja det där med att var lugn. Idag har Fisen haft en redig slappardag. Kanske övar hon inför i morgon?

Åhh, jag gjorde nog bort mig lite nu. Men bara lite.
Nicklas barndomsvän ringde och villa ha tag på honom. Jag svarade som det är att han inte är hemma. Killen föreslog då att han kan ringa senare. Jag fnittrade till lite ironiskt och berättade att Nicklas spenderat tre hela kvällar i rad på att hjälpa en polare med hans dator och att han säkert kommer hem sent ikväll igen. Jag har fått sitta här själv, tre kvällar i rad, och glo på tv. Ensam.
Datorer du vet, de bara krånglar, säger jag sedan käckt.
Mmm, svarar killen.
Jag föreslår att han ska ringa på Nicklas mobil istället. Men killen tvekar, han vill inte störa säger han. Men jag påpekar att det säkert inte gör något eftersom det kanske bara är kul om någon ringer när han sitter och väntar på installationer och sådär. Men killen kontrar med att det inte är någon direkt brådska med samtalet. Tillslut verkar han dock övertygad och jag ger honom mobilnummret. Innan vi lägger på säger han lite tyst att han bara ska be Nicklas om hjälp med hans dator.
Åhh, great, här har jag beklagat mig över att Nicklas är borta på kvällarna och fixar datorer… Stackars kille! Varför har Gud begåvat mig med denna stora käft och behovet av att densamme alltid ska glappa!!!???

Det finns en sak som irriterar mig något vansinnigt med Nicklas. Jag hatar det över allt annat och varje gång han utövar denna handling överväger jag att byta statusen på Facebook till singel. Nej, det är inte han frenetiska gräsklippande under sommaren, det kan jag leva med. Det här är något mycket värre.
Han visslar.
Alltid när vi åker bil och skrämmande ofta på mornarna drar han igång och visslar en truddelutt. Det värker ända in i min benmärg av detta ljud. Jag hatar det! Värst är det på morgonen, då hade jag lätt kunnat förvandlas till en ond mördare när det där satans ljudet når mina öron.
Var och handlade på ICA innan, stod där i godan ro och glodde på reaböcker när det plötsligt dök upp en man där bakom hyllan. Han visslade den jäkeln! Jag blängde argt på honom. Gå och vissla sådär i mataffären! Är inte det aningen opassande?
När vi väntade på flyget på Landvetter besökte jag toaletten en trappa ner. Satt där i godan ro och kissade när jag plöstligt hörde, japp visslande! Ett pucko till gubbe satt på toa och visslade! Är inte det oerhört opassande!

Varför visslar folk!? Hur tänker de? Jag kan acceptera att man visslar på hunden, eller att små barn visslar för att de precis har lärt sig hur man gör. Men alla andra. Är ändå inte folk som visslar på offentlig platser aningen intelligensbefriade när det gäller socialt samspel? Eller vill de kanske bara ha uppmärksamhet?
I Sverige är det förbjudet att röka på offentliga plaster, tack och lov, men vore inte nästa steg i rätt riktning att även förbjuda visslande? Jag tycker det känns som en god idé. Vilka är på?

Jag gillar påsk. För mig ger påsk en anledning att pynta hemmet i en massa härliga ljusa färger som gult och grönt. Vår, vår, vår, underbara vår! Påsk innebär också att man får äta en massa godis utan att känna ångest över detta. På påsk ska man äta godis.
Jag börjar få påskabstinens redan då julpyntet åker ner i januari. Julmys i all ära men vid det laget är man rätt trött på allt rött och glittrigt. Då vill man ha gult! Sol – påsk, påsk – sol.
Jag fixade redan förra veckan till mitt påskris i köket. Snyggingen Ture Tupp åkte upp och i cultljusstakarna byttes svart till gult och vitt. Idag tog jag slutligen fram min fina höna och lyckades t.o.m. försonas med de jävla grenarna från igår och skapade ett påskris även ute på vernadan. Detta är dock utan fjädrar än så länge eftersom det tydligen råder brist på fjädrar att köpa i detta avlånga land. Vet att morsan har gömmor med fjädrar i sin källare så det får nog bli en tur dit i kväll…

                   

                 

Efter den sedvanliga morgonrundand med hunden fick jag ett ryck och började röja undan alla de grenar som låg runt de gamla björkarna på trädgården. Efter vårens alla stormar var det nu en del och jag har gått och irriterar mig på dessa fula grenar. Kom efter lite plockande på den brillianta idén att använda några av dessa grenar till ett påskris att ha på verandan, det fanns så många fina grenar. Men efter att ha dumapt några nävar grenar bakom uthuset började jag känna ett starkt hat mot dessa förbannade grenarna som aldrig ville ta slut. Det kändes som om det föll ner nya grenar varje gång jag vände ryggen till. Aldrig i livet att dessa satans grenar skulle få en plats på min veranda. Aldrig någonsin!!! Jävla grenar.
Till slut var jag dyblöt, svettig och trött men inte fasen var grenarna slut för det. Då var jag så upprörd på dessa att jag, för att minska risken för en hjärtattack, valde att gå in istället. Nu går jag här inne och blänger ut genom fönstret lite då och då, jag blänger på de satans grenarna som ligger där och hånar mig. Jag hatar grenar!

Jag har ett tag varit sugen på att testa pilates, men det har liksom inte blivit av.
Jag är absolut inte typen som gillar att träna. Speciellt inte tillsammans med andra. Att studsa runt ihop med en massa svettiga människor som har värre tävlingsinstinkt än travhästar är inget för mig.  Men pilates lockar.
Snackade med Rebecka i min klass och hon skulle testa pilates nere i H-stad. Kanske ska vänta tills hon har koll på det innan jag själv kastar mig in i något sådant. Hon rekommenderade annars yoga. Jag behöver nämligen någonting som hjälper rygg och axlar att slappna av så att jag slipper spänningshuvudvärk. Kan pilates vara bra för det, eller är yoga bättre?
Såg att lokala gymnasstikföreningen har pilateskurser, men inte yoga.
Hmm, ska jag våga boka ett pilatespass?  

 

Idag har jag och Nicklas varit ihop i 4 år. Jisses, jag som tycker att det känns som en evighets evighet 😉
Det stod en vacker bukett blommor på köksbordet när jag kom hem. Men tro nu inte att det var ett romantiskt knep från gubben. Nä, det var hans jobb som ville gratulera till förlovningen, passade ju bra att han fick en bukett med sig hem just idag då när vi firar årsdag. Slapp han ju köpa en själv 😉
Det var en väldigt fin gest från hans arbetskamrater i alla fall. Man tackar och bockar.

Den här bilden på en visningsvagn för badrum såg Nicklas på blocket igår och han blev eld och lågor. Han överväger nu att köpa den här vagnen till mig. Bakgrunden till hans entausiasm är att jag har världens minsta blåsa och pissepauser tillhör inte direkt ovanlighterna när vi är ute och åker.
Jaha, då vet ni vad jag kommer att få i födelsedagspresent 😉