Idag drog en tävling igång som anordnas av Husmusenbloggen och Presenteriet.se
Vinsten är ett Njutjärnspaket bestående av 1st vitlöksriv, 1st smörkniv och 1 st nyckelöppnare designade av Ernst Kirchstiger i ett samarbete med Skeppshult.
Bild: Husmusenbloggen
Klicka på länken nedan för att ta dig till tävlingen!
http://husmusen.blogg.se/2009/may/tavla-och-vinn-ernsts-njutjarn-fran-presenter.html
Den här veckan fortsätter på samma sätt som förra. Jag skriver och skriver och skriver. Mitt humör pendlar mellan förtvivlan och tristess till entusiasm och energi. Om en vecka är det inlämning, det här ska gå!
Det var skönt med lite helg, min handledare mailade oss och tyckte att vi skulle ta ledigt i helgen och jag lydde henne. Iofs jobbade jag lördagen, men i jämförelse med skrivandet på datorn ser jag det som ledigt 😉 I söndags var det Franska Bulldogg specialen i Hässleholm som gällde. Vi åkte hemifrån vid halv åtta och kom hem vid 6. Lång dag. Härlig dag! I Hässleholm var det riktig sommarvärme och en massa plattnosade fransoser och fransyskor överallt. Det blev riktigt spännade mot slutet då Bästa tik skulle avgöras och senare BIM och BIR.
   
  
Fia var blev tröttare och tröttare under dagen. I bilen på vägen hem somnade hon med huvudet upptryckt mot burgallret i en härlig nackspärrspose 😉
Mer utförlig rapport om dagen i Hässleholm kommer på Frallanfia när jag lyckas pränta ner detta.
Igår när Nicklas kom hem från jobbet tog vi en långprommis in i skogen. Försökte köra lite sök med Fia men det gick sådär. Dels var det för varmt så hon pallade inte att studsa i skogen och dels har hon inte ro av att leta. Om hon inte hittar det jag ber henne leta eller söka efter på några sekunder får det va, då tröttnar hon och vill göra något annat. Det här med utmaning och motgång är inte hennes grej 😉 Nicklas satt i alla fall tålmodigt där bakom en buske. Hon lyckades hitta honom tillslut, med lite hjälp… 
Efter den nyttiga långprommisen var vi tvungna att vara lite onyttiga. Jag öppnade en påse skruvar och Nicklas slängde in popcorn i micron. Jag satt i köket och skrev när micron var klar och plingade. Några sekunder senare hör jag en smäll från micron. Det lät som om popcornpåsen sprängdes därinne. När vi öppnade micron var popcornåsen hel men microtallriken delad i tre delar. Hur fasen kunde tallriken spricka sönder så? Det var dagens mest spännande och dagens mest mystiska 😉
Först när jag vaknade kändes det lite tufft att gå upp och förbereda sig inför en jobbdag när himlen utanför fönstret var alldeles klarblå, men sen kom jag att tänka på att jag får lön och då kändes det hela så mycket lättare 😉
Underbara fredag!
Iofs ser den här fredagen likadan ut som alla andra dagar i veckan gör för mig just nu. Jag skriver och skriver och skriver. Jag grämer mig också lite över att jag inte kom på vad mitt ex.arbete skulle handla om tidigare. Varför Gud, varför? Det hela gör mig aningen bitter, fortfarande. Kom dessutom precis på en sak som jag absolut måste ha med i bakgrunden i arbetet, varför har jag inte tänkt på det tidigare!? Det blir ytterligare något att snabbt som satan läsa in sig på och slänga in i uppsatsten. Nu när jag har kommit på att det ska vara med kan jag omöjligen tänka tanken att inte ta med det, blir till att bita i det sura äpplet och jobba hårdare.
Igår skickade jag iaf in mitt material, dock utan den sammanfattande diskussionen eftersom den då endast fanns i stödord/meningar. Men nu finns hälften i löpande text. Good, good! Jag skickar in det senare under dagen när jag är färdig. Det är några stycken från gruppen som inte har skickat in sina arbeten och jag undrar om det beror på att de inte ska fullfölja arbetet den här terminen. Jag tordde att jag skulle vara en av dem men nu har jag gett mig fan på att skiten ska in den här terminen. Hellre lämna in ett halvkasst arbete och få respons på det under opponeringen än att inte lämna in något alls. Responsen från opponeringen är värdefull och en god hjälp i att skapa ett bättre arbete.
I morgon ska jag jobba, gött att komma iväg från datorn och göra något. På söndag packar vi in oss i bilen och far till Hässleholm för då är Fransk Bulldogg specialen! Tjoho va kul det ska bli! Vi ska inte ställa Fia utan bara åka ner och njuta av att titta på Frallor. Hoppas att det blir uppehåll under dagen! Jag ska köpa med mig hundkex hem för det är mycket tomt i Fias hundkexburk nu. Om jag hittar en lite tunnare lättare sele till henne blir det en sådan också för den hon har nu blir hon så väldigt varm i. Jisses, vad jag längtar till söndag, det bästa är att vi inte ska vara hemma för då behöver jag inte ha dåligt samvete över att jag inte jobbar med uppsatsen. Man kan ju inte vara på utställning i Hässleholm och arbete med uppsatsen samtidigt, det är ju en omöjlighet. Det känns som att omöjligheter är det enda som kan får mig att låta bli att pilla med det där arbetet för närvarande.
Shit nu måste jag ta ögondroppar för mina ögon kliar som satan! Förbannade pollen!
Innan 00.00 i natt ska ex.arbetet skickas in. Det är inte sista inlämning förrän om två veckor men vårt sista handledningsmöte är på onsdag nästa vecka och vi ska därför skicka in det material vi har redan idag. Jag kämpar på som en dåre nu för att få med så mycket som möjligt. Jag vill så gärna att mitt arbete ska vara så pass färdigt att det bara är finjusteringar kvar inför handledarmötet eftersom det är sista chans innan inlämning att få hjälp face to face. Men det är svåååårt att skriva sammanfattande diskussion av arbetet. Att koppla ihop allt man har skrivit till en sådan där fantastisk slutsats är inte det lättaste. Jag som är en sådan humörmänniska måste dessutom vara på rätt humör för att fixa att vara kreativ i mitt skrivande. Det märks både på språket och innehållet om jag tvingat mig själv till att skriva något i förhållande till om jag har en energi för det jag arbetar med när jag skriver. Men vem fan hinner invänta rätt humör ? 😉
Det märks förresten på Nicklas att det börjar dra sig mot sommar och skolavslutning. Inför varje sommar, och då i mitt fall sommarlov, börjar han så smått lägga in pikar om vilka texter som måste skrivas till hans sidor. Igår var han riktigt på g och försökte involvera mig genom att diskutera vilka kattraser som är lämpliga att skriva om på hans kattdomän. Jo, jag gillar ju katter och det här med raser finner jag vara väldigt intressant så visst han fick med mig i diskussionen igår kväll. Och ja, jag kommer troligen i sommar att skriva de där texterna också. Om jag inte minns helt fel så var det förra sommaren (eller förrförra) som jag spenderade timmar i köket framför datorn (istället för att vara ute och njuta i solen) skrivandes om någon jäkla stad vid namn Porto som jag nu inte längre minns i vilket land den låg. Mycket trist. Då känns kattraser mer lockande.
Det är väl egentligen tur att man har lite att göra i sommare för det blir inte så värst mycket jobb på Gjuteriet tyvärr. Vi är lite för många som delar på jobbet där, och då blir konsekvensen mindre jobb till alla. Men jag lär ju som sagt inte gå sysslolös direkt… 😛
På tal om sysslolös. Presenteriet ligger stadigt på 2-3 ordrar om dagen nu och har gjort ett tag. Detta utan någon vidare marknadsföring, åtminstone ingen marknadsföring som kostar 😉 Det känns kul att se att sidan sakta men säkert arbetar sig upp i sökmotorer och besöksantal. Det är ett intressant litet projekt och jag får chansen att lära mig e-handelsvärlden. Det ska bli kul att se hur jag (och Nicklas naturligtvis 😉 ) kan arbeta vidare med sidan.
Nu får jag sluta blarra och återgå till skivandet på ex.arbete. Basta!
Det var gulligt dubbelt upp i söndags när vi hälsade på Nicklas syster och hennes hästar. Inte nog med att hennes häst Pluttan hade fått ett föl, även en annan häst i stallet hade nyligen fått sitt föl. Långbenta vingliga små saker, sötisar!
Pluttan och hennes söta föl
Fölet var lite nyfiken på oss, fast mamma hängde i hasorna på honom och kontrollerade att han inte hittade på något bus. Här är han bara några dagar gammal.
Fia ville hälsa på de stora hästarna men hon tyckte att de var lite otäcka, fastän de stod så snällt och funderade nog mest på vad den plattnosade räliga saken ville dem 😉 Det gick bättre att hälsa på det lilla fölet.
Det fanns som sagt två små fölingar. Kolla in de vackra strumporna på bakhasorna på den här lilla grabben, kommer bli vackert när han blir större. Men tydligen så är både hans mor och far svarta så att han skulle bli ett fux (heter det väl?) var nog aningen otippat. Fia var tvungen att kolla läget hon också naturligtvis.
Jag vandrar just nu runt i min egen lilla värld där allt cirkulerar kring uppsatsen. Helst av allt hade jag velat sitta 24 h om dygnet och arbeta med den men sånt där funkar ju inte så bra. Mitt stor problem är att jag aldrig blir klar, jag blir aldrig nöjd. Hade kunnat arbwete i flera år till med den, men hade troligen inte blovit nöjd då heller 😉
I vilket fall som helst, Nicklas kämpar tappert för att få mig på andra tankar. Det kan vara för att han tycker att nog är nog, att man måste vara ledig lite ibland, men mest tror jag att han kämpar för egen vinnig, det är trots allt inte så kul att leva med en sådan trist mupp som jag är just nu, som bara skriver och skriver och läser och läser.
Idag fickjag därför ett mail från käre sambon där följande uppmaning gick att läsa:
1. Gå in på www.raggningsrepliker.se
2. Klicka lika många gånger som du är gammal på röstningsfunktionen (de skrattande munnarna).
3. Den raggningsreplik du hamnar på är ”din” speciella.
Gör så och skriv sedan in era svar här i kommentarsfältet så jag får se vilka spännande raggningsrepliker ni hör ihop med 😉
Skitkul!
Jag fick:
”Om det inte vore åldersskillnad mellan oss skulle jag försöka ragga på dig.
Ganska talande va!? Nicklas är ju 11 år äldre än mig, dock så gav han inte upp för det
Ikväll ska jag försöka slita mig från uppsatsen och lägga in lite bilder på Nicklas syrras föl som jag vara och fotade häromdagen. Snuffeliten så söt den var!
Det där med att sova är väl egentligen ganska överskattat? Jo, jag tror nog faktiskt att det är så. Helt och hållet överskattat.
Jag får nog lov att ta tillbaka mitt tidigare allt för modig inlägg om att bli klar med uppsatsen i tid. En, av mina ynkliga två, tydliga källor (två uppsatser) för tidigare forskning om det min uppsats behandlar är gone with the wind.
Uppsala Universitet har varit otroligt hjälpsamma med det här, men trots att den snälla och hjälpsamma damen på Pedagogisk institutet har vänt upp och ner på både arkivet och biblioteket går den uppsatsen inte att finna. Inte ens referensexet. finns kvar! Vilket är en ”dödssynd!”, som den hjälpsamma damen uttryckte det. Dödssynd eller inte, I am so kööööörd! Jo, man kan faktiskt säga att nästan hela min uppsats hänger på den där försvunna uppsatsen, det finns liksom inte så mycket mer tidigare forskning att ta till.
Vad händer nu?
Nu känns det som om man börjar se slutet på den här 5 år långa historien. I 5 år har jag läst, läst och läst. Kommer aldrig mer att öppna en bok sen. Lite synd eftersom jag har Alex Schulmans bok väntade här hemma 😉
Jag har bokar in 3 tider för intervjuer till mitt examensarbete, men jag behöver 2 till. Inte helt enkelt. Nu när man sitter med facit i hand hade jag nog valt att lägga upp arbete med den här uppsatsen på ett annat sätt. Istället för att lyda handledarnas råd att vänta in i det sista med intervjuerna hade jag nog kastat mig in i det arbetet lite tidigare. Nu kommer allt på en gång istället, i slutet… No stress… Jag börjar känna att jag, tidsmässigt, bör lyckas ro detta i land. Jag kommer hinna skriva klart allt till sista träffen med handledarna. Men, det finns alltid ett men, hur god kvalité är det i mitt arbete. Finns det en röd tråd? Hänger syftet ihop med resten av uppsatsen osv. Sånt där är förbaskat svårt att bedöma själv. Jag har idag grämt mig lite över hur pass gammal den litteraturen jag har är. Sånt är ju aldrig poppis och jag lär få försvara det längre fram…
I morgon har jag min första intervju till examensarbete och sedan rullar det på. Jag är laddad till tusen för att transkribera, transkribera, transkribera. Det blev lite kalabalik här hemma igår när jag insåg att det inte alls skulle bli så lätt att få tag på en billig diktafon till intervjuerna. Hade fått lägga ut 500:- på en sådan! Bara för att använda den till det här! Panik panik! Men Nicklas löste det hela. Tack och lov för honom! Tydligen är min MP3 inspelningsbar så igår grejade han lite med den och visade mig. Puss puss PUSS! Vi hittade en intressant inspelning på 4 timmar från senaste Thailandsresan… Tydligen var det någon (moi) som hade råkat sätta på inspelningsfunktionen nere på standen och sedan låtit den gå. Kul! Vi var på stranden först, man kunde höra vågorna! Vi pratade om hemresan för tydligen var det dagen innan. Sen gick vi till hotellrummet och duschade och gjorde oss i ordning för kvällen. Vi pratatde om att vi saknade Fia-fisråtta och om att vi skulle åka till solariet när vi kom hem så att brännan skulle hålla sig. Sen kom mamma och sa att de andra satt i baren och tog sin gratisdrink och att vi skulle komma ner dit när vi var klara. Jag antar att vi var sist som vanligt… 😉 Gissa om jag längtade tillbaka när jag lyssnade igår!? Det var nästan plågsamt