josse.se

Om en timme bär det av mot sporthallen. Yes, helt rätt sporthallen. Men lugn, bara lugn, det ska inte bli någon vana 😉 De har sån där testa-på-vecka här nu och jag tänkte testa på lite poweryoga. Vet knappt vad vanlig yoga innebär så det här kan nog bli intressant. Jag är ju inte riktigt typen som gillar att stå en i illaluktande sal och svettas ihop med andra så det här är ett stort steg för mig att ta. Men yoga verkar vara en lugn och harmonisk aktivitet och det kan man ju behöva ibland.
Jag laddar just nu med lite chokladglass

Jo just det, Nicklas, vårt larm fungerar bra och de ringer upp hemtelefonen som de ska. Tänk på att om du trycker in så som du gör när du ska larma när det redan är larmat så stängs ej larmet av utan istället fortsätter det att vara på och om du då går in i huset så börjar larmet att tjuta. Bara så att du vet liksom…

Oj vad tiden går. En dag hit en annan dit och plötsligt har det gått en vecka!

I söndags var det släktträff på min mormors sida. Har inte träffat de flesta sedan jag var liten. Hade definitivt inte känt igen hälften om jag mött dem på gatan! Alla barnen hade blivit så stora! Jag tror att de kände detsamma om oss.
Men nu vet jag vilka jag ska hälsa på i framtiden 😉 Fia var hos Nicklas föräldrar under tiden. Hade aldrig funkat att ha med det vilddjuret. Vi är mycket lyckligt lottade som har så många som ställer upp och passar Fisen åt oss. Vad skulle vi gjort utan alla dessa hundvakter?

I lördags kväll invigde jag Fias nya sele. Lipade ta mig satan nästan på kvällspromenaden! Stod som ett fån på gatan härborta och väntade på att hon skulle titta på mig (kontaktövning för att få henne att sluta dra), men inte ville hon titta på mig inte! Det gick förbi en massa folk medan jag bara stod där. Både jag och Fisen är ju envisa så ingen ”gav” sig liksom. Hej hej, sa jag till de som passerade och de bara glodde på miffot som stod still mitt i gatan som om hon fastnat.
Men det kan ha gett effekt. Igår kväll tyckte Nicklas att hon drog mindre än vad hon brukar och idag sa mormor detsamma. Jag tänker i alla fall ta åt mig äran själv och inte låta selen göra det 😉
Ikväll är det lydnadskurs men där förväntar jag mig inte att hon ska gå fint på promenaden. Det är inte många hundar som klarar det och så långt har nog inte jag och Fia kommit i vårt arbete riktigt än. Men på plan brukar det aldrig vara några problem.

Jag håller på att försöka pussla ihop mitt födelsedagsfirande. Det är ju dags snart igen. 1 gång om året… Jag tror att jag har nämnt tidigare dilemmat med att ha ett litet hus och stora familjer i släkten när det kommer till födelsedagsfirande. Men har lyckats att boka in tjejerna (tror jag i alla fall) den 31. Nu ska ”bara” pappafamiljen, mammafamiljen och Nicklas familj bokas in. Pga platsbrist är det lite bekymmersamt att ha två familjer samtidigt, det går, men det blir tight. Jag får räkna och fundera 😉

Om en timme kommer Nicklas hem från jobbet. Han började sitt nya jobb i går. Jag hoppas att han kommer att trivas och att han får arbeta med lite nya spännande saker. Blev helt paff igår eftermiddag. Han ringde när han skulle åka från jobbet och sedan sa det bara pang så var han hemma! Man är ju så van vid att det tar honom lite tid att köra hem från jobbet men nu går det betydligt snabbare. Men de har visst ingen personalrestaurang på det nya stället. Aj aj aj, hur ska det då gå med maten!? Han har ju en viss tendens att slarva med sådan min kära sambo. Känner jag honom rätt blir det en tur till närmsta snabbmatskiosk varje middag. Jag får göra matlådor med redig mat till honom istället, typ nudlar 

Nu kommer Carro gnälla om att det här inlägget blev för långt. Hon är så känslig den rödhåriga. Hur går det med jakten redhead? Blir man bjuden på en älgstek hemma hos dig snart kanske?

Det är lustigt. Vartenda gång jag är på Rusta är det någon framför mig i kön som ska byta sin vara eller gnäller på att den har fått betala för mycket för en vara. Mycket irriterande.
Idag tog jag dock en rejäl grand slam och lyckades få båda av ovanstående krångelmajor framför mig. Den ena ville lämna tillbaka en jacka vars dragkedja krånglade och sa dessutom att ”det finns hår på den som inte går bort, den måste ju vara använd. Ser ut som det på vissa ställen.”
Den andra hade köpt tvåtändare som enl. kunden skulle kosta 10:-st men hon hade fått betala 20:-st.
Båda kunderna kastade sig naturligtvis över den stackars kassörskan samtidigt.
Jag led så otroligt med kassörskan! Inte nog med att hon snabbt skulle backa två kvitton samtidigt. Hon skulle dessutom glatt byta in en jacka som mycket troligen är använd av kunden som ville byta den. Man kan naturligtvis inte byta en vara man använt men hur lätt är det för en stackars ung kassörska att ta den diskussionen med en kund med brinnande ögon? Vad det gäller tändarna så handlade det om 20:-. Tjugo ynkliga kronor som kunden skulle ha tillbaka! För tjugo kronor kan man alltså som kund vara sur mot personalen och dessutom knycka värdefull tid från de kunder som stod i kön, för tjugo kronor!

Det där med att vilja vägra byta in använda varor är ju ett problem som även jag har stött på. Ibland är det uppenbart att kunden har använt varan, men ändå vill byta. Vad gör man!? Är det så att den använda varan har ett fabrikationsfel är det ju inga bekymmer men om så inte är fallet är det värre. Lugnast är ändå alltid att låta kunden få som den vill. En nöjd kund ger fler nöjda kunder. Man får bara hoppas att man slipper kunder som sätter sånt i system…

Vi hälsade på tvillingbebisarna igår. De var små! Man kunde se drag av pappan i ansiktet på lillkillen minsann. Rätt lustigt att man kan se sådant när de är så små.
Fia hade party big time med deras äldsta dotter. De två sprang runt, runt, runt. Men både jag och Nicklas upplevde Fias skall som det där tillrättavisande skallet. Det var inte jag-vill-busa-skallet utan det kändes mer som om Fia ville styra upp och lugna ner flickan. Hon har inte använt det skallet när vi har varit där tidigare. Kanske börjar min lilla Fis att bli vuxen nu 😉
Hon har för övrigt fått en sele för 500:- av mig idag. Nicklas höll på att gå i taket. Meningen vara att jag skulle köpa en billig sele att först testa med eftersom Fia aldrig haft sele innan. Men jag är ju så lättövertalad så när hon i affären började prata om hur halsband kan sabba hundens rygg om den drar mycket blev jag jättefjollig. Dessutom var den här selen var faktiskt väldigt snygg, röd och mjuk! Bara det bästa till Fisen! 😉

När jag har berättat för folk att vi är bjudna till vänner, som just fått tvillingar, på middag ikväll blir det alldeles tyst. ”Men, ska verkligen de stå och göra mat till er, nu!?” frågar alla. Och det kan man ju naturligtvis undra. Nicklas erbjöd sig att hjälpa till med matdelen när vi blev bjudna men det behövdes inte, däremot ska vi fixa efterrätt.
Jag har alltså inte funderat nämndevärt över detta fram till nu. När man har hört den där tystnaden av förvåning och sedan ”Men…” några gånger börjar ju tankeverksamheten (och det dåliga samvetet) dra igång.
Idag har jag haft lite panik över det faktum att två nyblivna tvillingföräldrar ska behöva lägga ner tid på att fixa mat till två barnlösa människor. Det är ju egentligen inte klokt!
Så för att stilla mitt dåliga samvete började jag nu att baka. Chokladbollar (för att det är det enda jag kan göra) och Dumlekakor. Sistnämnda kan gå käpprätt åt h-vete. Sist jag gjorde sådana hade jag fel recept och trodde (korkad) att de skulle vara inne i ugnen i 30 minuter. Stor risk va? De kakorna blev inte så bra och jag blev dumförklarad för resten av livet. 
Idag vet jag att det är 10min ugntid som gäller. Men det finns ju ändå sååå mycket annat som jag kan lyckas göra fel på under bakningens gång….
Reservplan: Konditoriet har öppet till 19.00

Läraren var försenad idag. När vi börjar två timmar tidigare än vanligt så att jag får gå upp mitt i natten (typ…), då bestämmer sig läraren för att vara försenad! Hela tio minuter! Fast det var ju inte så farligt i och för sig. Lite värre var att han sen skulle gå och hämta sina saker (och då gav oss en skrivuppgift, sådär utan vidare motivering eller syfte, jag ogillar) och var därmed borta i ytterligare en halvtimme… Lektionen startade alltså 40 min efter utsatt tid. Jag kunde ha sovit 40 min längre! Då hade jag varit en mycket mer välmående person idag. Men jag förlåter nog ändå den läraren. Jag gillar honom.

Dagens Högskolan i Halmstad blir därför inte lärarens sena ankomst utan istället kommer den handla om mitt försök att köpa en fralla i kårhuset. Mycket intressant. Där låg en massa halva frallor, både bottnar och toppar med sallad, ost och gurka på. På prislistan stod det. Hel fralla 15:- och halv fralla 10:-. Eftersom där enbart låg halvor och jag var hungrig föreslog jag för kassörskan att om jag tar två halvor, en bottendel och en toppdel så har jag en hel fralla. Men si det gick inte för det fanns bara halva frallor kvar, sa hon. De hela frallorna var nämligen slut. Hmmm. Jag försökte igen, ”men om jag tar en toppdel och lägger den ovanpå en bottendel så har jag ju en hel fralla, vips!”. Men nej, det gick helt enkelt inte att göra så för de hela frallorna var slut. Jag hoppas innerligt att ingen köper de där halvorna så att de blir för gamla och får slängas. Hoppas, hoppas, hoppas!

Nicklas ringde nyss och sa att vi var bortbjudna ikväll för att titta på nykläckta bebisar men det funkar ju inte riktigt eftersom det är allmänlydnad på tisdagar. Bebisarna får vänta. När vi var och firade farmor fick Fia en napp av Dales tjej Lena. Fia blev överlycklig! hon gillar nappar, mycket. Jag hittade den i bilen idag, gav den till henne och det blev ett jäkla ös. Hon rusade runt på gräsmattan. Kastade iväg nappen hit och dit, lade sig och rullade över och runt den stackars nappen. Ser vansinnig gulligt ut när hon har den i munnen ”som man ska”, som en lite bebis. Jag tog kort på henne men orkar inte lägga ut det. Kanske gör det lite senare på Frallanfia.se.

Nähe, nu måste jag plugga lite innan det är dags för kvällens kurs.

Fick ett jätteryck idag och började fota en massa kläder som ska säljas på Tradera. Jag får sådana ryck ibland. Stryker, fixar i ordning, fotar men sedan rinner allt ut i sanden.
Den här gången måste jag dock ta tag i det hela vägen! Är så trött på den där Ge-Kås påsen med kläder så att jag nästan döööör.
Är bara skit, i mina ögon, men kanske guld i någon annans, typ 😉

Blev väldigt förvånad när jag gick igenom mina gamla kläder. Dels för att jag hade så otroligt dålig smak och dels för att jag var så förbaskat tunn. Eller så hade jag bara väldigt små kläder. Helt otroligt att en 18-årings kropp fick plats i de där mini mini tröjorna. Och byxorna sen då!? De får jag inte ens över knäna nu 😉
Det är fem år och 12 kilo sedan… Usch va illa del lät då!

I morgon är det skola tiiiiiidigt. Ska vara i H-stad klockan 8. Blä va jobbigt. Får åka hemifrån vid kvart i 7. Jag är inte van att gå upp så tidigt! Tur att det bara är i morgon. Sedan börjar vi klockan 10 som vanligt. Mer ”min” tid 😉

Jag och Fisen käkar ostbågar nu, söndagsnöjet. En till matte och en till Fisen, en till matte och en till Fisen, en till matte och en till Fisen, en halv till husse och en till Fisen, en till matte och en till Fisen… Ett jämställt hem 😉

Jag måste ta tag i stickningen i kväll. Har förummat den nu i veckan. Min fina halsduk måste ju bli klar! Helst innan jul…
Kollade på Singing Bee innan. Både jag och Nicklas satt här och sjöng. Vi var ju jättebra i jämförelse med de på tv! Inte röstmässigt då kanske men texterna kunde vi! Kanske skulle ställa upp? Annars är det Robinsson som det snackas om här hemma. Ska ju tydligen börja igen (på 4:an tror jag att det var). Jag gillade det programmet supermycket de första säsongerna! Sen ballade det ju ur, som de flesta långkörare.

Nu sitter Nicklas här och laddar. Han har sin sista vecka på jobbet nu. Spännande! Jag hoppas att han kommer trivas så att han inte kommer hem och gnäller på mig på kvällarna 😉

Nu till stickning!