josse.se

Igår svängde vi förbi min pappa för syrrorna skulle sälja ur sina jultidningar. I år hade de varsin tidning så det blev lite trixande innan jag hittade för någorlunda jämna summor i båda. Jag brukar vara nog med det där, likså när det gäller presenter, det måste vara rättvist. Köpte en bok till mig själv, skriven av Cesar Millan (dock översatt till svenska – tack och lov!), den ska jag få i julklapp av Nicklas tänkte jag. Fast han vet nog inte om det än… 😉

När vi satt där i godan ro och kollade i tidningar dyker pappa upp i dörren. ”Det här är min nya kompis” säger han och alla tittar upp. En ekorre! Levande!? Nej, inte riktigt. Stendöd och stenhård snarare. Stelnad i en fin position och väldigt välbevarad. Pappa kommer på den brilianta idén att sätta Korre-kompis vid lillerorsans askfat på altanen. Han är sån min pappa…
Vi väntade och väntade och väntade. För första gången i mitt liv ville jag att brorsan skulle ta en cigg 😉 När vi alla hade samlats ute i trädgården kom han äntligen ner med tändaren i hand. Johanna (hans tjej) var den som först såg Korre, men hon sa inget, bara backade lite smått chockat. Lillebrorsan märkte inget och började gå mot askfatet och DÅ! Iiiiiiiiiiiiiiiiiii!!! Han skrek och slängde sig bakåt. Vi andra låg dubbelvikta. Stackars pojk.

Till alla djurvänner: Korre led inte, eller ja, innan han just dog kanske han led lite, kan skylla det på en katt. Nu är han begraven och har fått frid i själen.

 

 

Jäkla förkylning! I måndags hade jag bara ont i halsen, pratade med Linda som förvarnade om att jag snart skulle bli täppt i näsan också, vilket jag naturligtvis vägrade acceptera. Igår fick jag konstant springa och snyta mig… Tur att det bara var 1 lektion denna veckan för att sitta nerböjd över ett anteckningsblock när näsan leker Niagarafallet är ingen höjdare 😉
Igår frågade mamma om jag har ont i kroppen också. Tydligen är det folk i trakten som har råkat ut för denna åkomma, halsont, Niagarafall och värk. Nej då, lite värk i nacken kanske men inte mer. Skulle jag inte ha sagt för i natt drog det igång, vaknade av att jag hade värk i fingrarna. I fingrarna! Kunde inte vrida på huvudet, var stel som en pinne. Vad är det här för skit!? Jag tänker inte acceptera detta. År 2008 ska väl ingen behöva vara förkyld, jäkla omodernt.
Så idag ska jag åka till apoteket och förklara för dem vad som har drabbat mig och kräva en lösning. NU! Jag hinner inte förlorar en massa viktig tid för att kroppen drabbats av någon jobbig åkomma. Hoppas för apotekets skull att de har en mycket bra lösning.

Gissa tre gånger vem som nu sitter här med halsont, värk i kroppen och feber?!
Jag tjatade hela vägen hem från Stockholm om mitt fenomenala imunförsvar som klarade av att stå emot bacillerna, till skillnad från Nicklas… Trodde jag ja! 

Till helgen ska vi upp till Stockholm på mässa. Eftersom vi är sådana där sista minuten-människor så har vi ännu inte bokat något hotellrum. Det tänkte jag ta tag i nu i morse. Vilket inte var så lätt visade det sig. Det mesta är, naturligtvis, redan uppbokat, mässan är stor, men detta var jag liksom förberedd på. Däremot var jag inte förberedd på vilket krångel det är att boka ett hotellrum… Fick ta ett lite dyrare hotell eftersom allt annat är uppbokat, men å andra sidan bor vi nära mässan så det kan de vara värt.
Ringde, eftersom jag tycker det känns lite osäkert att boka via nätet. Jag borde ju kunnat räkna ut att det skulle vara en miljard telefonsvarare men lika många knapptryck innan man äntligen kan prata med någon levande. Allt går smidigt fram tills dess att hon ber om kortnummer. Jaha, tjosanhejsan. Fick be om att återkomma och ringa Nicklas, betalaren 😉 Ringde återigen upp hotellet och gick igenom en triljon knapptryck innan jag äntligen kom till den levande igen. ”Datum”, säger den då. Datum!? Jaha, då skulle den ha giltighetsdatum för kortet också. Kunde den inte ha knäckt ur sig det samtidigt som kravet om kortnummer!? Det blev till att ringa upp Nicklas igen, gå igenom en biljon knapptryckningar och äntligen, äntligen, kunde jag genomföra bokningen.
Jag undrar varför man lägger ner energi på att spela in dessa valmöjligheter och ber om knapptryckningar när den som finns i slutänden av allt inte kan kommunicera?

Håll nu tummarna för att bokningen gick igenom ordentligt så att vi inte behöver sova i bilen 😉

Åhh sååå skönt!
I fredags fick jag hem min kära hårddisk (eller rättare sagt en ny fungerande sådan), full med all data jag trodde var förlorad. Nu är allting återställt till det normala igen. Favoriter, foton, texter, skolarbeten, listor, mail osv.
Underbara Ahlberg data som har hjälpt mig med det här. Kan varmt rekommendera dem om er hårddisk kraschar. Trevligt bemötande och mycket snabb service.
Det första jag gjorde i fredags var att backa ut allt på dvd-skivor. Nicklas har köpt en extern dvdbrännare så nu äntligen kan jag bränna själv. Egentligen borde man väl också göra kopior på de skivorna och lägga hemma hos någon annan. Jag menar brinner det här så brinner ju båda dator och backup upp. Det gäller att förbereda sig ;-) 

Idag ska vi går bort till en granne i byn bredvid som idag har utställning av gamla veterantraktorer och annat spännande. Egentligen tycker jag väl kanske inte att det är så värst spännande med sådant men min morfar ställer ut sin ena traktor och en gammal cross och det är ju spännande att se!

Igår eftermiddag åkte vi en sväng till Carro för att hjälpa henne med datorn. Jag fick lite huvudbry där med vänsterlisten som jag fan inte får fram. Ska kika i min egen dator och försöka klura ut vad felet kan vara. Fia var lycklig som fick träffa sin favorit – Carro.  Hon slirade runt som en galning på parkettgolvet (Fia alltså, inte Carro).
På väg hem svängde vi förbi Nicklas kompis från Stockholm som har ett hus där ute i skogen. Han hade visst skjutit ett rådjur och nu hängde det i jordkällaren för uppvisning. Blä va äckligt. Jag tycker nog att rådjur är vackrare levande. Trivs bra med att köpa kött i affären utan att behöva bry mig om att den lilla röda, blodiga biten har suttit på ett gulligt djur. Jag tror att man kallar sådant för förnekelse.

Det var då — vad Fia snarkar nu! Fattar inte hur Nicklas kan sova precis bredvid henne när hon drar dessa megastockar. Jag är lite uttråkad, måste försöka väcka sjusovarna på något sätt…